Inne på Hennes kan alla se dig gråta, inte som i rymden

I min lilla låda vad påverkad man blir av nikotin! Det är nog ganska svårt att förstå för någon som inte varit beroende, eller inte testat att ge upp beroendet. Nu har det ju gått så fantastiskt bra hittills, i en och en halv månad. Men sedan några dagar hittar jag inte riktigt alltid de där ljuspunkterna som jag så väl behöver.

Förra gången jag slutade röka hände det sig efter tjugo dagar att jag befann mig på Hennes & Mauritz, en stor svensk klädkedja mest frekventerad av ungdomar. Jag tror att jag skulle shoppa upp mig på billiga boxershorts. Sådana har de, HM.
Glad i hågen strövar jag fram mellan klädrack och skyltdockor, kryssar fram mellan drivor av eftermiddagsshoppande tonårsgäng, inte ont anandes. Och så plötsligt.
Börjar jag storgråta.
Och inte något lite sådär inombords som bara man själv märker, som på film när det är sorgligt. Nädu. Har snackar vi krokodiltårar som inte ens Lilleskutt skulle skämmas över.
Sprut sprut, passa dig, sprinklersystem i katastroffilm, jag kan jag också!

Och just då var jag inne i en period av själsligt lugn och relativ lycka. Smaskigt.

/P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0