pelletsmaskinen

Alltså. Jag är ganska förtjust i att inleda med "Alltså", det känns så maffigt på något sätt, tycker ni inte? Så nu blir jag tvungen att börja om.

Alltså. Nu har jag tränat styrka i snitt mer än tre gånger i veckan senaste halvåret. Under den tiden hade man ju kunnat hoppas att någon muskel skulle börjat synas lite tydligare än tidigare. Men nej. Min överarmar är fortfarande nära nog omöjliga att skilja från min femtio kilo tunga systers handleder, tolv centimeter i omkrets. Och jag som önskar mig ett par stenhårda stålhävertar, ett par klubbor i äkta titanium, skarpladdade kardanaxlar i terminatorpansar. Nix pix. För evigt dömd att se ut som om att jag när som helst ska tappa mjölkpaketet i golvet på konsum i brist på krut och kraft. Inte alls värdigt. Måste bero på all popmusikkonsumtion. Hädanefter blir det mera metall.
Eller så beror det på att jag är en fjant till vegetarian. Men jag har ökat mitt proteinintag och läst hela boken Maximal muskeltillväxt. Lovar.

/P

Tränat för första gången sedan febern i måndags. Blev andfådd och trött. Ändå skönt. Bättre humör. Men vågen har lagt av vilket i sig får mig att känna mig klotrund. Som månen.

/P

Jag tycker typ att skämt om sexredskap är det roligaste som finns. Det här är andra gången jag länkar till Magnus när han är inne på området. Vad kan det bero på? Min uppenbara nervositet goes fascination goes förtryckt libido? Att jag blir så nervös att jag börjar stamma varje gång jag vill idka sexualumgänge? Att jag i snitt idkar sexualumgånge en gång per millennium (titta man minns fortfarande hur det stavas – två l, två n)? Att jag är en brunstig oxe intryckt i en liten pojkes ömmande kropp? Eller helt enkelt bara att det är väldigt roligt?


Ett bra sätt att hålla ordning på dina träningsredskap - Gymleco handtagsvagn.

/P

För första gången på 17 år har jag tränat fem dagar i rad.

– Hur kändes det att skriva så?
– Tackar som frågar, satt just och tänkte på det. På ett sätt lite fint. Nu är man en medelålders herre som tar hand om sin kropp. Det var ... inte igår. Å andra sidan är det ju förstås lite vemodigt att göra något för första gången på sjutton år. Då gör man det ju antingen för första gånger eller är äldre än sjutton år. Gissningsvis betydligt äldre, om det är en vuxenaktivitet. Jag menar, det är ju sällan man gör något när man två år gammal och sedan väntar sjutton år, tills man är 19, innan man gör det igen. Vad skulle det vara? Dricka rabarbersaft kanske. Och betydligt äldre, betyder betydligt närmare döden. Det är lite vemodigt. Ungefär så satt jag och tänkte. Var det svar på frågan?

/P

På väg hem från gymmet hittade jag en ny sushi-bar som det för ögonblicket verkade trevligt att testa. Det var det inte. Det var korkat. Inte för att det smakade illa, det smakade helt ok. Utan för att jag på gymmet i ett fåfängt försök att få mina spensliga underarmar något mindre pianolärarinneartade satsat fyrtiofem minuter på att trasha flexor digitorum superficialis och henns muskelsystrar nedanför armbågen (ursäkta mina bristande kunskaper i latinska genus, skulle jag ha satt fel kön på muskelgruppen).
Nåväl, på sushi-baren fanns förstås bara pinnar att äta med och eftersom jag skakade som ett asplöv ville de två spetsarna inte mötas. Alls.
Som tur var var jag ensam på restaurangen och de två japanerna bakom disken var upptagna med annat, så ingen märkte hur jag slevade.

Annat. Hur gick det med sömnen i natt, kanske ni undrar? Jodå, tackar som frågar, ganska bra faktiskt. Jag somnade igen strax efter fyra, steg upp nio och var på jobbet strax efter tio. Helt ok. Tyvärr var jag inte helt på topp, så nu måste jag nog in en sväng i morgon också ...

/P

Har inte tränat på sex dagar. Känner mig som mjölsäck, mandelmasseklump, tecknad blob, Canada Goose-tjej, gymboll, luftballong, sjölejon, urladdad brännmanet, pyspunka, gruvmaskinsdäck, pizzadeg, soffliggare, bingolottoprogramledare, pingstvän.
Jag drar nu!

– Pingstvän?
– Ööööh.

/P

Tisdag kväll, onsdag förmiddag. Shit, jag är en gymkille nu! Fattas bara att jag skulle börja spela innebandy. Då skulle jag bli en innebandykille också.

Åh, jag är så peppad att jag knappt kan stå still. Vilken dag för långfärdsskridsko! Minus fem, vindstilla, blankis. Fem stjärnor. Inte på himlen, utan i betyg till dagen. En söndag 08.55. Är det här helgen då jag blev vuxen?

/P

Idag var det tre män på danspasset. Jag var en av dem. Det var 67 tjejer. Det är fler. Än killarna.
Man skulle kunna tro att det är en drömsituation. Inte så. Det är i sanning oerhört otäckt.
Dessutom var jag knappt bättre än förra gången. Men nu är det gjort.

/P-maskinen