pelletsmaskinen

Godagens, förlåt att jag varit lite frånvarande senaste dagarna. Jag blev tvungen att tänka igenom hur jag skulle ha det. För bloggens tagline gällde inte längre. Ju mer jag tyckte, ju mer jag skojade, ju mer jag lämnade ut mig själv - sådant som normalt får mig att känna mig säker och som gör att jag mår bättre - desto mer ångest. Inte bra. Så nu testar jag istället att skriva om mindre personliga saker under en period. Det här blir liksom det sista ni hör från the real me på ett tag. Vi får se hur länge, det kanske bara tar en vecka.
Jag kan inte garantera att det fungerar och i så fall får jag nog ta en längre paus. Det är ändå snart sommar och www får ge vika för annat, som blommor, båtar, bollar och bin.
Under tiden som jag publicerat mig mera sparsamt, har jag skrivit närmare trettio inlägg. En del av dem har varit rena självhatspekoralerna, annat bara filosofiska reflektioner - bland annat - hör ... och häpna - en dikt!
Det här inlägget - en deklaration för bloggen - har jag påbörjat säkert tio gånger. Jag behöver det uppenbarligen. Att liksom se vartåt det barkar, vad som är bra och inte. Jag menar dessutom att man måste vara ärlig med sina läsare, inte lämna dem i sticket. Det spelar nästan ingen roll hur många ni är, ska man skriva måste man ta hand om sina läsare. Visst, man kan få ha cliffhangers och vara kryptisk i det lilla, men på det stora hela får man inte bara överge läsarna.
Många bloggare jag följt, har helt enkelt bara slutat skriva, andra har raderat sina bloggar helt och hållet. Ska man sluta tycker jag att man skriver ett stilla hej då.
Marie, som jag ju gjort en del reklam för, tycker jag gör det bra. Hon har lagt in en pausfågel. En dag kommer hon förhoppningsvis åter och på det väntar jag med spänning.
Magnus, som jag länkat till vid ett flertal tillfällen och som var väldigt viktig för att jag startade min blogg, gjorde det också ganska bra. Han sa hej då och gav läsarna några dagar på sig att ta igen det de förlorat. Sedan strök han hela bloggen. Det finns en stor knapp för det i publiceringsverktyget. Magnus kände, tror jag, att det blivit för personligt.
Vi säger så för idag.

/P


Jag måste ringa farsans dam och kolla vad den här blomman heter. Hon tog helt enkelt den största kökskniven och klöv blomman i två delar. Jag fick den ena och nu blommar den snart för andra året i rad. Kanske vet någon av er dess namn, trots att ni inte får en överblicksbild?