pelletsmaskinen

Året är 1994 och vårt band ligger på alla topplistorna (nä, ljug, bara Josef tyckte att vi var stjärnor.) Vi var riktigt bra, bilden till trots, och trots att vi inte kunde spela för fem öre. Kanske hade Klas Ekman fått skriva om oss istället för Broder Daniel om vi hade fortsatt. Men troligtvis inte.
Av personerna på bilden blev en framgångsrik skådis och radiokomiker, en radiokomiker och framgångsrik krönikör på en av våra stora dagstidningar och en duktig inom webbranschen. Och så är det lilla jag, som fortfarande inte riktigt vet vad jag ska bli.
– Men Per, hur kan du vinkla allt så att det blir sorgligt? Det här var ju en toppenhistoria fram till dess att du kom och förstörde!
– Sorry, jag ska försöka skärpa mig. Jag har bara så svårt att inte hålla mig till sanningen. Jag behöver en "kill your darlings"-älskande tråkmånsredaktör. En bergfast och traditionell.
– Hur ska du få råd med det? Och är det inte redan för sent?
– Ja alltså, jag tar miljonerna som bloggen drar in och anställer en. Det kan väl inte vara så svårt.
– Ta upp huvudet ur syltburken, planetarieskalle, där kan du ju inte bo!
– What?

/P