Amarone, en båttur, en till grej och sprattspelande sömn

Somnade klockan tjugo över tre efter en hemmakväll med mat och oändligt fint Amarone. Vaknade med feber och i ett besynnerligt tillstånd. Trodde för ett ögonblick att det var killen med huvan från Sjunde inseglet som kommit för att spela schack. Så var det inte. Somnade om efter en timme. Vaknade igen klockan tre i eftermiddags efter elva timmars sömn. Fortfarande sjuk. Tog två alvedon. Blev frisk. Åkte båt med fyra vänner. Det var underbart mysigt. Vi puttrade utanför Stadshuset på Riddarfjärden, åkte mellan Långholmen och Söder. Tog av under bron (jag har ännu inte satt upp masten) mellan Reimersholme och Hornstulls strand där det står på sjökortet att det är 1,1 meter djupt. Min båt går ("sticker" på båtspråk) 1,2 meter djupt men det gick bra. Det brukar göra det där. Så åkte vi tillbaka till Lilla Essingen där min båt bor. Sedan åt vi middag. Det var inte heller fel. Jag har söta vänner. Kom hem. Somnade. Sov en och en halv timme. Kommer jag att vara vaken hela natten nu eller har jag tagits i besittning av trikinen John Blund för evigt? Jag vet inte. Sedan ringde jag Lisa.


Amarone della Valpolicella – selezione Antonio Castagnedi (Jenuta sant' Antonio, 2005), 249 kronor. Pur magi. På systemet.

/P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0