Ett steg närmare

Nu hände det en bra grej, inte så bra som jag hade hoppats, men ändå bra. Den där saken som jag inte skulle ropa hej innan jag var över bäcken tidigare i bloggen. Jag fortsätter att inte ropa hej, men nu är jag åtminstone halvvägs över bäcken. Och nej, det är varken jobb eller romans, men jag säger inget mer just nu.
Sedan kan jag – så att ni inte dör av cliff hanger-spänning – meddela att jag kommer att berätta. En vecker dag. Eller mulen.

/P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0