Pelletsmaskinen lär ut en sak idag

Dagens sak:
Ja, alla bilder som finns på min blogg som jag inte skrivit var de kommer ifrån, har jag givevis tagit själv. Om jag lånat en bild från någon annan sajt, ett företag eller dylikt så måste inlägget handla om den sajten, det företagets produkter, det fenomenet eller det den bloggaren skriver om. Det vill säga, jag lånar bilden och i gengäld får rättighetsinnehavaren betalt i form av reklam från mig, med länk. Precis så fungerar ju pressbilder. Företag skickar ut bilder till pressen för att de vill få sina produkter omskrivna. I gengäld tar de inte betalt för bilderna. Ett mycket lönsamt system, oftast till fördel för produktutvecklande företag, inte publicister. Det här systemet fungerar ännu bättre på nätet än i magasin/tidningar, på grund av den direkta länken, om vi nu ska jämföra.
Rättighetsinnehavaren ska också ha givit sitt tillstånd till användningen eller det ska vara självklart att denne vill detta (produkt- eller promotionbild).

Det finns ett undandtag på bloggen hittills vad gäller detta, och det har jag fortfarande dåligt samvete över. Det gäller grafen till inlägget På pizzerian från helvetet finns bara halva sanningen att hämta, den har jag snott utan tillstånd. Det inlägget handlar inte om den blogg som jag tagit bilden ifrån (jag har dock angivit källan (men utan att kontrollera om denne är rättighetesinnehavare, vilket jag borde gjort (tjena parentes i parentes i parentes!)), samt själv förändrat bilden. Jag hade lika gärna kunnat göra den själv från grunden, och i morgon tror jag att jag gör om - och gör rätt.) När jag tog den tänkte jag helt enkelt att den inte hade ett nog stort värde för att få status som "verk", den är för simpel. Men jag tänkte nog fel.
Således: Om jag inte tagit bilden själv så skriver jag alltid var jag fått den ifrån. Basics.

Jag räknar med att mina bilder som jag lagt upp kan bli stulna och använda på andra platser på www eller annorstädes. För min personliga del är det helt okej, så länge det inte görs i vinstsyfte eller av en uppenbart kommersiell kraft som drar fördel av mitt arbete för egen vinning. Om det framgår att de tillhör mig.
Ytterligare utvecklat: Om till exempel en okänd och rätt rolig deppobloggare skulle få för sig att använda min bild, skulle det vara helt okej, om denne bara skrev en länk till mig. Skulle han eller hon inte göra det och jag hittade min bild på sajten så skulle jag skriva till dem och be dem att länka till mig eller ta bort bilden eller betala, lite beroende på.
Om en kommersiell eller uppenbarligen vinstdrivande blogg snodde någon av mina bilder (eller hela texter - ej refererande citat), skulle jag först skriva till dem och berätta att de utan samtycke använder sig av material som inte tillhör dem, samt be dem plocka bort materialet. Till det skulle jag tveklöst bifoga en standardfaktura för journalistiskt/fotografiskt arbete.
Om användaren inte plockade bort materialet (dvs min bild/text), skulle fakturan som följde kunna se ut typ så här:
Bild/text, standardprovision: 6000 kronor. Gäller ett införande.
Straffavgift för olovligt införande: 15 000 kronor.
Vore bilden av särskilt konstnärligt värde skulle man kunna lägga till slumpmässig fantasisumma. Typ: stöld av ovärderlig bild föreställande In Flames: 100000 kronor. (obs skämt i detta fall, trots att bilden är helt ok.)
Betalning till angivet kontonummer inom trettio dagar. Därefter påförs ränta.

I mina bilder, i mina texter finns ju inget inbyggt som signalerar "JAG" (min, mitt, mina, tillhör mig, Per.) Tänk nu länge och jämför sedan med musik- och filmrättighetsinnehavare. I dare you. Finns det någon film eller något musikstycke där det inte framgår vem det "tillhör", oavsett om någon bryr sig?

I morgon eller framledes ska jag lära ut en del om hur man surftar på internet. Och jag vet saker som du inte vet!

/P

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0